Att det heter förra, första, sista veckan är helt regelbundet. Det avser en bestämd vecka, hela frasen bör därför stå i bestämd form. Man kan jämföra med en fras som den trevliga veckan, där man har både bestämd framförstående artikel (den) plus bestämd form av adjektivet (-a) och bestämd form av substantivet.

Adjektiven förra, första, sista behöver inte ha bestämd framförstående artikel, de är också oböjliga, så man kan inte se på dem att de står i bestämd form. Adjektivet förra kan bara stå i uttryck i bestämd form, men första och sista kan förekomma i uttryck i obestämd form, t.ex. ett första försök, en sista gång.

Det som inte går att förklara är varför det alltid heter nästa vecka och nästan alltid följande, föregående vecka – med vecka i obestämd form. Även dessa uttryck avser ju en bestämd vecka.