Det äldsta kända belägget på ordet möhippa är från 1932. Förledet mö är ett numera ovanligt ord som betyder ogift kvinna. Efterledet hippa är detsamma som festlig tillställning, kalas. Det är troligen bildat utifrån interjektionen hipp, som ju används i en del festliga sammanhang för att utbringa ett leve för någon (t.ex. Hipp hipp hurra!).

Ordet svensexa finns belagt sedan 1880. Förledet sven är ett idag ovanligt uttryck för ogift man. Det är identiskt med namnet Sven. Efterledet sexa är detsamma som en lätt, festlig kvällsmåltid, ofta med alkohol. Det är bildat till räkneordet sex – sex på kvällen är en tid på dygnet då många intar sitt kvällsmål. Ordet lever framför allt kvar i akademiska sammanhang, där man efter ett seminarium eller föreläsning på kvällen kan bjuda till sexa. 

Samma efterled finns i ordet huggsexa, vars ursprungliga betydelse har att göra med att sexan ofta var ett smörgåsbord, från vilket man högg för sig så gott man kunde. Skämtsamt kunde denna typ av sexa redan på 1800-talet kallas huggsexa. Detta har sedan fått överförd betydelse och i dag betyder huggsexa ’uppdelning av något där man försöker roffa åt sig så mycket som möjligt’.