Både fjol och fjor har utvecklats ur fornsvenskans fjordh, ett germanskt ord besläktat med orden fjärran och forn. I mellan- och nordsvenska dialekter smälte förbindelsen -rd samman till ett så kallat tjockt l-ljud, som med tiden ändrades till vanligt l-ljud. I de sydsvenska dialekterna, liksom i danskan, föll dh i stället bort efter r och ordet blev fjor.