I svenska ordböcker letar man förgäves efter blatant. Man kan hitta det någon enstaka gång i svenska texter. De som använt det har förmodligen inspirerats av engelskan, där det verkar rätt populärt.

Det betyder ’uppenbar, flagrant; skriande’ men också ’skränig’. Det ser franskt ut men saknas i modern franska. Ursprungligen hänger det förmodligen ihop med lat. blatere ’pladdra’.

I svenskan bör ordet uttalas så att det rimmar på flagrant.