Anmodan blir anmodanden i plural. Ord som slutar på -an har egentligen inga böjningsformer. I stället utgår man från de alternativa ord på -ande som finns, alltså anmodande: anmodandet, anmodanden, anmodandena. På samma sätt gör man med förmodan, begäran och strävan. De böjs som förmodande, begärande och strävande: förmodandet, förmodanden, förmodandena; begärandet, begäranden, begärandena och strävandet, strävanden, strävandena.