I fornsvenskan fanns fyra kasus, och prepositioner som styrde dem, precis som i dagens tyska. Till styrde genitiv, vilket innebar att alla substantiv böjdes i genitiv efter till. S:et är alltså ett genitiv-s. Några uttryck har sedan stelnat i genitivform, så att det än i dag heter till havs, till bords, till sängs, till sjöss och till väders.