Det heter auditiv.

Ordet är en försvenskning av latinets auditivus och har använts i den försvenskade formen sedan 1900-talets början.

Det heter också auditör, audition, audiens och auditorium.

Formen audio- används i sammansättningar när ett led med relativt tydlig betydelse läggs till: audiogram, audiolog, audiometri, audiometri och audionom.