Både ljum och ljummen beskriver något som är varken varmt eller kallt.

I språkbruket har ljum och ljummen något olika användningsmönster. Det är vanligare att använda ljum för att beskriva utomhustemperatur och väderförhållanden, som i ”sommarkvällen är ljum”. Ljum används även ofta för värderingar: ”en ljum recension”. När det handlar om mat och vätskor är det i stället vanligare att använda ljummen: ”Soppan var ljummen”.

Det finns också ett mönster i valet mellan orden i singular och plural. Medan ljum är vanligare än ljummen i singular är förhållandet motsatt i plural: Ljumma är vanligare än ljumna.

Det är inte så vanligt att komparera de båda adjektiven, men de följer det regelbundna mönstret. Ljum kompareras ljum, ljummare, ljummast. Ljummen kompareras antingen ljummen, ljumnare, ljumnast eller mer(a) ljummen och mest ljummen, exempelvis ”Kaffet är mer ljummet än teet, men chokladen är mest ljummen”.

Läs även:

• Hur komparerar man ett adjektiv?
• Vad är ett adjektiv?