Det är en relativt vanlig skrivkonvention att man i avtal använder stor begynnelsebokstav för signalera att de generella benämningarna Köparen och Säljaren egentligen står i stället för namn. På en annan plats i avtalet anges köparens och säljarens namn. Konventionen har kanske vuxit fram som ett sätt att kunna använda en och samma avtalstext vid många olika affärer. Att ha stor begynnelsebokstav på substantiv är ett klart avsteg från svenska skrivregler, och därför avråder vi från det i annan text än rena avtal.

Läs även: Hur vet man om ett ord ska skrivas med stor eller liten bokstav?