Eftersom avstavningar gör en text svårare att läsa, är vår rekommendation att avstava bara när det är nödvändigt. Det finns tillfällen då det är bäst att avstå helt från att avstava och i stället hitta andra lösningar.

a) Förkortningar, årtal, datum och andra sammanhängande siffer- och teckengrupper ska inte avstavas eller delas upp på flera rader, som km/tim, 2025, OECD, 00468112233.

Lägg in så kallade fasta mellanslag i uttryck som innehåller mellanrum eller bindestreck och annars riskerar att automatiskt delas upp på två rader. Några exempel: 2 000 000, IOGT-NTO, 25 %.

Om man måste dela upp uttryck som innehåller skiljetecken, bör skiljetecknen stå på den övre raden för att visa att en fortsättning av uttrycket följer. Bindestreck, tankstreck och andra streck, som snedstreck, ersätter då avstavningsbindestrecket. Så här:

svensk-
dansk

Stockholm–
Göteborg

50 km/
tim

b) Egennamn bör helst inte avstavas. Om man ändå tvingas dela upp ett namn på två rader, bör avstavning i första hand ske vid klart avskiljbara ordled och i andra hand enligt stavelseprincipen: Wall-ström, Göte-borg, Valen-cia.

Dela inte upp för- och efternamn på olika rader och håll ihop förnamnsinitialer på samma rad som efternamnet.

c) Rubriker bör om möjligt inte avstavas.

d) Webbadresser och e-postadresser bör av tydlighetsskäl inte avstavas. Om man ändå måste göra det, bör man inte sätta ut något avstavningsbindestreck eller avstava vid bindestreck som ingår i adressen. Det säkraste är att dela upp adressen mellan de olika huvuddelarna, t.ex. efter prefixet http:// i webbadresser, före eller efter @ i e-postadresser eller andra snedstreck, punkter eller dylikt.

Läs även: 

• När behöver man avstava, och hur ser reglerna för avstavning ut?
• Hur gör man när det hamnar tre likadana konsonanter intill varandra? Skriver man till exempel misssköta eller missköta, och hur gör man vid avstavning?