Man bör använda ukrainsk-latinska former av alla ukrainska ort- och personnamn enligt ett särskilt svenskt system. Det innebär att vi i första hand rekommenderar stavningsformerna Kyjiv, Odesa, Donbas och Tjornobyl för de gamla formerna Kiev, Odessa, Donbass och Tjernobyl.

Hålla fast vid äldre namnformer eller anamma nya?

I Sverige brukar vi av princip hålla fast vid gamla, etablerade namnformer, som Kiev och Köpenhamn. Stavningsformen Kiev har till exempel varit i bruk i svensk tidningstext åtminstone sedan 1700-talets mitt. Men ibland kan det finnas politiska eller andra sakliga skäl att ändra. Vad namnägaren eller de som berörs av namnet tycker bör då vägas in i det. Stavningen Kiev har idag blivit laddad för många ukrainare eftersom de associerar den med den tid då ortnamn inom Sovjetunionen fick latinska former som överfördes från ryskan. 

Vårt translittereringssystem för ukrainska

Ukrainska skrivs med kyrillisk skrift. För att de kyrilliska namnen ska bli lättare att läsa ut något sånär korrekt och avspegla uttalet i källspråket – i det här fallet ukrainska – återges vissa kyrilliska tecken på olika sätt i språk som engelska, franska, norska, svenska och tyska.

Det svenska translittereringssystemet används redan för i princip alla ukrainska namn i svenska texter, till exempel för städerna Lviv (inte Lvov) och Dnipro (inte Dnepr) och förnamnen Iryna (inte Irina) och Volodomyr (inte Vladimir). Men hittills har det funnits några få undantag, som Kiev och Tjernobyl, där vi hållit fast vid äldre former. En övergång till Kyjiv och Tjornobyl handlar primärt alltså om språklig konsekvens – att vi kan behandla alla ukrainska namn på samma sätt. Och den konsekvensen är ibland viktigare än konventionen att hålla fast vid gamla namnformer, särskilt när det också finns politiska skäl och undantagen är så få.

För namn på länder, och ibland huvudstäder, är det vanligt att Sverige och andra länder oavsett detta har egna stavningar av dem. Ukraina kommer därför sannolikt fortsätta att dominera i det svenska bruket framför det systemenliga Ukrajina. Den stavningsfrågan anses inte heller vara lika känslig.

Ett särskilt svårt val rör namnformer för orter och geografiska områden som annekterats eller delvis kontrolleras av Ryssland, som Krim (ukr. Krym), eller ligger i gränsområden mellan länderna, som floden Dnepr (ukr. Dnipro). Där får man ta ställning från fall till fall vad som är lämpligast. Däremot har det ingen betydelse om städer eller områden i Ukraina är helt ryskspråkiga: Så länge de ligger inom Ukrainas landsgränser är det ukrainska namnformer som gäller.

Kyjiv eller Kyiv?

Namnet på den ukrainska huvudstaden, med ukrainsk kyrillisk form Київ, får alltså den svenska translittereringsformen Kyjiv. Även om formen Kyjiv tidigare varit ovanlig i det svenska bruket, växer den nu i användning (september 2026). Den engelska stavningen Kyiv förekommer också i bruket, till följd av internationellt inflytande och det faktum att Kyiv är Ukrainas officiella latinska namn på staden. Både Kyiv och Kiev går förstås att använda om man föredrar någon av de formerna. Detsamma gäller de andra undantagen, som Tjernobyl. Men vi rekommenderar alltså Kyjiv, Tjornobyl, Odesa och Donbas.

Kyjiv uttalas ungefär [kijiw] på ukrainska ([w] som i engelska we). Vi rekommenderar antingen ett något försvenskat uttal [kijiv] eller ett helförsvenskat uttal [ky:jiv].

Läs mer 

Johnny G.G. Jakobsen och Thomas Olander (2022), Fra Kiev og Kijev til Kyjiv og Kyiv. Dansk artikel från forskare vid Köpenhamns universitetet om etymologin till Kiev/Kyjiv/Kyiv.

Ola Karlsson (red. 2017), Svenska skrivregler, avsnitt 15.2 om translitterering av språk med kyrilliska tecken, inklusive ukrainska, ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska (pdf). Institutet för språk och folkminnen.

Ola Karlsson (2017), Så ska utländska namn skrivas på svenska. I: Språktidningen 4/2017. Publicerad på Isofs webbplats 2024. Artikel som förklarar translittererings- och transkriberingssystem.

Ola Karlsson (2026), Vem bestämmer om det ska heta Kyjiv, Kyiv eller Kiev? Institutet för språk och folkminnen. Publicerat 7 juli 2026. Bloggtext om hur normering av utländska ortnamn fungerar.

Stefan Nordblom (red. 2018), Utländska namn på svenska. Utgiven av Europeiska unionens råd. Se särskilt s. 45, 75 och 105 om ukrainska namn.

TT-språket om stavningen av ukrainska namn

Wikpedia om transkribering av östslaviska språk

Wikipedia om ukrainska translittereringssystem (engelska)