Det s som står i fogen mellan två ord i sammansättningar brukar kallas för foge-s. Det finns mönster för när det ska sättas ut, men också många avvikelser.

Sammansättningar med dubbla förled
Det tydligaste mönstret är att foge-s sätts ut i sammansättningar när det första ordet i sig är en sammansättning. Blåbärspaj består av blåbär + paj, och eftersom blåbär i sig är en sammansättning, blå + bär, sätter vi ett s efter blåbär. Detta till skillnad från sammansättningen bärpaj, som inte får s i fogen. Därför heter det lastbilsstöld, småbarnsavdelning och kommunalvalspropaganda med foge-s, trots att det heter bilstöld, barnavdelning och valpropaganda.

Sammansättningar där förledet slutar på -het, -skap, -(n)ing, -lek eller -dom får också foge-s: enhetschef, redskapsbod, bantningstips, kärleksproblem, ungdomsgård.

Sammansättningar med enkla förled
Sammansättningar med enkla förled är mer oförutsägbara. Med vissa förled får sammansättningen nästan alltid foge-s: fadersroll, fabriksjobb, bostadshus. Med andra är foge-s valfritt: drift(s)entreprenad, tid(s)plan, berg(s)vägg. Och med vissa förled får sammansättningen nästan aldrig foge-s: folkvald, fjälltur, systemkö.

Blir man osäker, finns många sammansättningar i Svenska Akademiens ordlista. Även om man inte hittar precis den sammansättning man är ute efter kan man få en bra uppfattning om förledets allmänna mönster.

Efterled som börjar på s
Foge-s skrivs ut även när efterledet börjar på s- eller sje-ljud: köksskåp, blåbärssylt, redskapsskjul, enhetssystem, skogssvampssoppa.

Avvikelser
De mönster som beskrivits har ganska många avvikelser, till exempel dessa:

När förledet slutar på s- eller sje-ljud, som glas eller mustasch, match, garage, sätter man inte ut något foge-s, även om förledet består av en sammansättning. Det skrivs alltså butangasbehållare, lösmustaschförklädnad, tennismatchresultat och bussgaragedörr utan foge-s.

Inte heller med förled som slutar på en konsonantgrupp där s- eller sje- ljudet ingår, som plast eller armborst, får sammansättningen foge-s. Man skriver alltså bubbelplastrulle och armborstpil.

När förledet i en sammansättning slutar på konsonant binds leden ibland ihop med ett -e: tide-räkning, arve-del, jorde-liv, nåde-ansökan. Detta gäller även vissa treledade sammansättningar: bolåne-institut. Regionalt (i sydsvenska och västsvenska) förekommer bindesuffixet -e oftare, t.ex. pile-vall, spette-kaka.

Lyssningstips: Fotbollförbundet eller fotbollsförbundet? Samtal om foge-s i avsnitt 2 av podden Språktombolan (länk till annan webbplats).