Ikon för Frågelådan

Frågelådan i svenska

Frågelådan

Fråga:

Hur kan man hantera laddade ord för grupper av människor?

Svar:

Många benämningar för grupper av människor är laddade, inte minst om kategoriseringen av gruppen görs på etnisk, medicinsk eller socioekonomisk grund. Alternativen kan vara många och ordvalen kan förändras snabbt, vilket gör det svårt att ge språkliga rekommendationer som håller över tid. En risk är att de människor som benämns kan bli illa berörda av den benämning som valts. En annan risk är att den som använder en viss benämning kan bli associerad med politiska ställningstaganden – med eller mot sin avsikt.

I många fall finns inga ord som fungerar väl i alla sammanhang och alltid gör alla nöjda, men det finns frågor att tänka igenom för att göra ett mer underbyggt val: Hur vill gruppen benämnas? Vilket är sammanhanget? Vilka är benämningens associationer nu?

Vad vill gruppen?
Om den grupp som ska benämnas är enig och tydligt kommunicerar vad de vill bli kallade blir valet enkelt. Romer och samer är ofta tydliga med att de vill benämnas just så som grupp. Inom andra grupper kan oenigheten vara stor, och förslagen flera. Då kan det bli omöjligt att välja en benämning som alla i gruppen accepterar.

Vilket sammanhang ska benämningen fungera i?
Sammanhanget som benämningen ska användas i är viktigt. Vissa benämningar utgör en del av den terminologi som myndigheter, forskare och organisationer behöver för att kategorisera och benämna grupper av människor i formella texter, ofta i övergripande sammanhang. I sådana texter och sammanhang kanske en grupp benämns personer med funktionsnedsättning. I sina organisationer benämner en del av de människorna (särskilt yngre) sig själva som funkisar, medan en individ som berättar om sig själv kanske säger Jag använder rullstol eller Jag är blind. Sammanhanget påverkar ordvalet.

Vilka associationer ger ordet kring gruppen som benämns?
Det som förändras snabbast är associationerna kring benämningarna, och vissa benämningar anses skapa negativa bilder av den grupp som benämns. Frågan om huruvida språkliga uttryck påverkar tänkandet finns det många starka åsikter om, men den vetenskapliga grunden för att det skulle vara så är svag. Det är oerhört svårt att visa om den språkliga utformningen av en benämning påverkar vår syn på den grupp som benämns.

Ett exempel på hur svårt detta kan vara att avgöra är de person med-konstruktioner som numera ofta används i stället för enkla substantiv: personer med missbruksproblematik i stället för missbrukare, personer med dyslexi i stället för dyslektiker. Grundantagandet är att den språkliga utformningen (med placeringen av egenskapen som efterställt attribut till substantivet) ska göra så att personerna kommer före egenskapen även i förståelsen. Person med hörselskada är alltså tänkt att påverka tanken så att man primärt uppfattar att det handlar om en person, och sekundärt att den personen har en hörselskada. Det är dock oklart om en person med hörselskada faktiskt uppfattas som mindre identifierad med hörselskadan än en hörselskadad.

Dessutom kan person med-konstruktionen i sig uppfattas som en signal om att personen som benämns har en stigmatiserad egenskap, eftersom det främst är då konstruktionen används. Vi beskriver personer som läkare eller kortklippta, men sällan som personer med läkarexamen eller personer med kortklippt hår. Eftersom vi sällan tar till person med-konstruktioner för att beskriva egenskaper som inte är socialt stigmatiserade kan person med-konstruktionerna paradoxalt nog förknippas med stigmatisering, trots att de används just för att motarbeta det.

Det är alltså omöjligt att entydigt slå fast vilka associationer språkliga former ger, för ord och konstruktioner laddas med sociala betydelser genom sin historia och de sammanhang de används i.

Vilka associationer ger ordet kring den som använder benämningen?
En personbenämnings associationer gäller inte bara den som blir benämnd, utan också den som benämner. Den skribent som använder en kritiserad benämning om en grupp människor riskerar att uppfattas som negativt inställd till den gruppen.

Associationerna är en social och ideologisk fråga snarare än en språklig. Människor kan ha olika associationer till en benämning, och associationerna kan snabbt förändras. Det gör att man inte kan dra slutsatser om en persons människosyn enbart utifrån ordvalet, för en person som använder en äldre, kritiserad benämning kanske bara har missat att associationerna förändrats. Och omvänt kan någon använda de senast rekommenderade benämningarna för att uttrycka negativa förslag och nedsättande åsikter om den grupp som benämns. Om man vill bilda sig en välgrundad uppfattning om någons värderingar bör man alltså ta hänsyn till fler faktorer än hur personen benämner en grupp människor.

Hjälpte svaret dig?
Ja     
Nej