Hur många ord som finns i svenskan är en fråga som det är omöjligt att ge något svar på, eftersom den leder till så många fler frågor: Vad ska räknas som ett ord? Vad innebär det att ett ord finns? När ska ett ord räknas som svenskt?

Är sammansättningar ett ord eller flera?
Det är ofta svårt att avgöra vad som ska räknas som ett ord. Sammansättningar av flera ord är vanliga i svenskan, och antalet ord blir mycket större om man även räknar sammansättningar som höghastighetståg och studentkårsmedlemsavgift som egna ord, än om man bara räknar de ord som ingår i sammansättningarna. Och vi bildar ständigt nya sammansättningar.

Är ett ord med olika betydelser ett ord eller flera?
Många ord har flera betydelser, vilket gör det oklart om de ska räknas som ett eller flera. Är krona bara ett ord, eller är det ett ord när det betyder ’myntenhet’ och ett annat när det betyder ’översta delen av träd’? Är det ytterligare ett när det betyder ’huvudprydnad’?

Vad innebär det att ett ord finns?
Det är inte självklart om ett ord ”finns”. Om någon hittar på ordet kluma och säger det en gång eller två till sina vänner, finns det då? Hur många gånger behöver ett nytt ord användas för att räknas som ett ord i svenskan? Och omvänt, när slutar ett ord att finnas? Ett ord som kolifej användes förr i betydelsen ’fest’, och man kan fortfarande stöta på det i några äldre romaner. Annars används det knappast alls i dag, så det är oklart om det ”finns” i modern svenska.

Liknande problem får man med alla typer av ord som hör till vissa svenskars ordförråd, men inte till allas. Dialektord som bara används i vissa områden, facktermer som bara används inom vissa yrken, och slangord som kommer och går i olika grupper, ska de räknas med?

Vilka ord är svenska?
Det är också oklart vilka ord som ska räknas som svenska, eftersom en stor del av det svenska ordförrådet har lånats in. Ord som betala och kex räknas nu som svenska, även om de kommer av tyskans betalen och engelskans cakes, men det råder större oenighet om ifall de relativt nyinlånade tacos, haiku och trailer ska betraktas som svenska ord.

Man skulle kunna tro att ordböcker kan ge svar på frågan om hur stort ett språks ordförråd är, men alla ordböcker innehåller bara ett urval av ordförrådet. Det finns olika typer av ordböcker: Svensk ordbok med ingående beskrivningar av cirka 65 000 ord (2021), Svenska Akademiens mer koncentrerade ordlista med cirka 126 000 ord (2015), Svenska Akademiens historiska ordbok med cirka 500 000 ord (2023), tunna termordlistor och omfattande dialektordböcker. Alla dessa upptar ändå alltid bara en delmängd av de ord som skulle kunna räknas som svenska.