Det skrivs oftast Kristi förklarings dag. Förklaring står här i en äldre betydelse, ’bli strålande av ljusglans’. Eftersom innebörden är ’dag som firas till minne av Kristi förklaring’, skrivs ofta förklarings och dag isär. Även Kristi himmelsfärds dag skrivs ibland isär. Som fasta uttryck är det sedan länge vanligt att de även skrivs ihop. För Kristi himmelsfärdsdag är det normalformen.

Grundregeln för benämningar på olika kalenderdagar är i övrigt att endast ett ord som i sig självt är ett egennamn skrivs med stor begynnelsebokstav. Epitetet Kristus, 'den smorde', behandlas traditionellt som Jesus andranamn och skrivs alltså med stor begynnelsebokstav. Kristi är den latinska genitivformen av Kristus. Även Johannes epitet Döparen behandlas som ett namn.

Regeln innebär då att man har versal begynnelsebokstav i benämningarna Johannes Döparens dag, Kristi himmelsfärdsdag och Marie bebådelsedag.

Gemen begynnelsebokstav får benämningar som alla helgons dag, alla hjärtans dag, annandag pingst, första maj, långfredagen, internationella kvinnodagen, midsommarafton, påskdagen och värnlösa barns dag.