Vissa förkortningar består av endast initialbokstäverna i de ingående ordleden men läses inte ut i sin förkortningsform utan med det fullständiga uttrycket bakom förkortningen: förmiddag – fm. (utläses /förmiddag/, inte /efem/). Sådana förkortningar behandlas därför ibland som avbrytningar och skrivs med punkt: em. (eftermiddag).

Men ibland börjar de mer uppträda som egna ord, och kan dessutom utläsas i sin förkortningsform (dvs. att tf även utläses /teeff/). Då behandlas de i stället som initialförkortningar: bg (bankgiro), brf (bostadsrättsförening), tf (tillförordnad), vt (vårtermin). Är man osäker, är det enklast att analysera en sådan förkortning som initialförkortning och därmed skriva förkortningen utan punkter.