Förutom i sin grundbetydelse som substantiv används typ idag liktydigt med a) av typen, till exempel, såsom, b) liksom, så att säga och c) ungefär.

a) En gedigen bil, typ Volvo.
b) Hon är typ lite annorlunda.
c) Klockan åtta, typ.

Det började med a. Det uppstod ur typbeteckningar i kataloger, såsom helikopter, typ H53.

Användningen enligt a är numera accepterad även i skrift. Användningen enligt b och c hör framför allt hemma i talat språk. När typ används så fungerar ordet som diskurspartikel. Andra exempel på diskurspartiklar är alltså, ba(ra), du vet, liksom, såhär, vad heter det. Diskurspartiklar fyller viktiga kommunikativa funktioner i talspråket.

Precis som andra diskurspartiklar kan typ placeras på flera olika ställen i en sats:

Vi får väl hålla på med det typ nu i tre fyra kapitel.
Den börjar typ gå kvart över då.
Det är många typ som läser här från Kristianstad.

Sådana ordföljder förekommer främst i talat vardagsspråk.

Läs även: Varför säger en del liksom så ofta?