I svenskan och i de andra skandinaviska språken används tal som (milda) svordomar: ett sjuhelvetes väsen, det var ju själva attan, för hundra gubbar och tusan också.

Flera av de tal som används i svordomar har haft någon typ av magisk eller helig laddning. Sju har i flera kulturer ansetts vara ett heligt tal och även sjutton har då används som kraftuttryck, för att sjuan ingår. Attan, en gammal form för arton, kan ha använts för att det ljudmässigt liknade katten, som är en av omskrivningarna för djävulen.