Ursprungsbetydelsen hos klockren är ’ren som klangen av en klocka’. Den förekom redan under 1800-talet och användes om t.ex. en persons (sång)röst.

För några tiotal år sedan började ordet användas i sportspråket. En boxare kunde t.ex. utdela en klockren högerkrok eller träffa sin motståndare klockrent.

Från sportspråket har ordet troligen spritts till andra domäner, men det är sannolikt något som har skett först under de senaste tio åren. Språkrådets äldsta belägg är från 1996: ”Miljöskyddslagen säger att vid val av olika alternativ kan en sämre lösning ur allmän synpunkt väljas om det är miljömässigt motiverat. Frågan om terminalens placering är en klockren tillämpning av miljöskyddslagen, anser förvaltningen.”