Den beskrivande och övergripande benämningen nyval går bra att använda i de flesta sammanhang för ett nytt val som hålls till följd av något slags politiska omständigheter. Man kan även ha omval, alltså att ett val görs om till exempel för att det förekommit felräkning av rösterna eller valfusk.

Ett extrainsatt val som inte påverkar datum för när nästa ordinarie val hålls kallas i regeringsformen extra val. När man i fackspråkliga sammanhang refererar till regeringsformen och den formella valprocessen i riksdagen är alltså extra val och inte nyval den lämpligaste benämningen.

Man kan även kalla ett sådant val extraval, och skriva ihop det som ett ord. Det finns flera skäl till det. I talat språk är sammansättningsaccent helt förhärskande. Hopskrivning är naturligare vid bestämd form: extravalet fungerar bättre än extra valet. Särskrivningen extra val kräver dessutom normalt artikel före: ett extra val. 

Att regeringsformen har uttrycket i två ord beror troligen mest på att det ska kontrastera till ordinarie val (det normala val som hålls den andra söndagen i september vart fjärde år), vilket av naturliga skäl skrivs i två ord. Man kan ha förståelse för att man i regeringsformen och i Regeringskansliets och riksdagens texter vill ha en redaktionell konsekvens i formen. 

Däremot finns inte några ordbildningsskäl för att påstå att det måste heta extra val. Om det står extra val eller öppen vård i en lagtext kan man inte hävda att extraval respektive öppenvård betyder något annat eller är mindre egentligt. Hop- eller särskrivning av ett uttryck som distinktion för betydelse eller referens fungerar helt enkelt dåligt. Ibland kan det utvecklas betydelseskillnader där den ena formen blir ett fast uttryck, men då brukar det vara just de fasta uttrycken (som har en mer specifik betydelse) som får sammansatt form, medan särskrivna uttryck har mer beskrivande och öppen betydelse: jämför grönsak och grön sak, saltvatten och salt vatten.