Att komparera både med mer/mest och med ändelse (-are/-ast) kallas dubbelkomparation: Det var min mest galnaste stund. Res till ett mer roligare och spännande ställe. Vi rekommenderar att man endast komparerar med en form, antingen mer/mest eller -are/-ast, det vill säga Det var min galnaste stund eller Res till ett roligare och mer spännande ställe.

Dubbelkomparation förekommer främst i informella texter och ihop med adjektiv som uttrycker värdeomdömen, för att signalera att något verkligen är mest och värst. Det kan fungera i vardagsnära, personliga texter, men det är ett lite riskabelt stilgrepp eftersom många läsare är kritiska till det.

Läs även om lexikal dubblering som orsaken beror på, och dubbelimperativ som sluta rök.