Ukrainska skrivs med kyrillisk skrift i ett eget alfabet. I hanteringen av ukrainska namn i svenskan är den allmänna rekommendationen att följa det system vi har för translitterering (överföring av skrivtecken) av just ukrainska (se länk till utdrag ur Svenska skrivregler nedan), som ungefär avspeglar det ukrainska uttalet av namnen. Så gör man redan idag i svenska medier och andra källor för så gott som samtliga ukrainska namn. Systemet liknar till stor del det vi har för att återge ryska (som också skrivs med kyrilliskt alfabet), men det finns några skillnader. Olika språk har olika system för translitterering, och många ukrainska namn skrivs därför annorlunda på till exempel engelska eller franska än på svenska.

I vårt svenska namnbruk finns dock ett fåtal undantag där vi inte använder samma namn som på ukrainska. Det är namn som uppstått ur en äldre namnform eller en annan stavning och som vi i Sverige hållit fast vid av tradition (translittereringen av den ukrainska namnformen ges här inom parentes). Det gäller inte minst Kiev (Kyjiv), Odessa (Odesa), Tjernobyl (Tjornobyl) och halvön Krim (Krym). Dessa namnformer har lång hävd i svenskt namnbruk och kan alltså anses vara svenska exonymer (se Namnvårdsgruppens förklaring av det ordet).

Att vi håller fast vid sådana etablerade namn, som Bryssel (för Bruxelles eller Brussel) och Köpenhamn (København), följer ett vedertaget bruk. Så ser det ut även i andra länder över hela världen. Och inget land har rätt att diktera hur andra länder ska återge ett ortnamn. Men ibland kan det uppstå politiska eller språkliga skäl som gör att man vill bryta den egna traditionen.

Det ukrainska namnet på huvudstaden i Ukraina är Київ. Translittererat enligt den ukrainska translittereringsnyckeln blir det på svenska Kyjiv. Det ryska namnet på staden är Киев, vilket enligt den ryska translittereringsnyckeln numera blir Kijev. Formen Kiev kan således betraktas som en svensk exonym, och den har i svensk tidningstext varit i bruk åtminstone sedan 1800-talets början. Sverige, Finland och EU fortsätter att tills vidare på svenska officiellt använda de etablerade undantagen – som Kiev. Även Mediespråksgruppen, en sammanslutning av språkvårdare och språkansvariga på ett flertal svenska medieföretag inklusive SVT och SR, rekommenderar tills vidare att hålla fast vid de etablerade formerna och inte ändra under pågående rapportering från kriget i Ukraina, vilket skulle kunna förvirra läsarna. Ett ytterligare skäl att inte ändra är att det skulle kunna uppfattas som en politisering av hanteringen av utländska namn, vilket man kanske inte önskar.

Man kan beroende på sammanhang och målgrupp alltså vilja följa vårt ukrainska system för ovanstående undantag, som Kyjiv, eller hålla fast vid de äldre formerna, som Kiev. Vår inställning är ändå att man av hänsyn till nämnda translittereringsstandard på sikt bör övergå konsekvent till de ukrainska formerna, särskilt som vi redan gör det för alla övriga ukrainska namn.  

Läs mer 

Utländska namn på svenska, utgiven av Europeiska unionens råd. Se särskilt s. 45, 75 och 105.

Svenska skrivregler, avsnitt 15.2 om translitterering av språk med kyrilliska tecken, inklusive ukrainska, ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska (pdf)

TT-språket om stavningen av ukrainska namn

Språktidningens poddavsnitt om valet mellan Kiev, Kyiv och Kyjiv

Engelska Wikipedia om etymologin till Kiev/Kyjiv

Dansk artikel från Köpenhamns universitetet om etymologin till Kiev/Kyjiv (Kyiv)

Lyssna på uttalet av Kiev/Kyjiv på Wikipedia respektive Forvo