Vilka yrkesbeteckningar ska man använda om man vill uttrycka sig könsneutralt?
Vi rekommenderar generellt samma yrkesbeteckning för män som för kvinnor. Många yrkesbeteckningar betraktas idag som könsneutrala även om de ursprungligen var manliga, exempelvis yrkesbeteckningar som slutar på -are och -ör. Lärare, författare, frisör och redaktör går alltså idag utmärkt att använda för både män och kvinnor.
I de fall där det är möjligt avråder vi från yrkesbeteckningar som slutar på -man. Det kan finnas följande alternativ:
- Byt ut -man mot -person: exempelvis talesperson i stället för talesman.
- Byt ut -man mot ett efterled som passar i det specifika sammanhanget: exempelvis riksdagsledamot i stället för riksdagsman.
- Byt ut -man mot en avledning: exempelvis justerare i stället för justeringsman.
- Stryk efterledet: exempelvis polis i stället för polisman.
- Byt ut yrkesbeteckningen till en könsneutral synonym: exempelvis forskare i stället vetenskapsman.
Ett antal yrkesbeteckningar som slutar på -man saknar könsneutrala alternativ. Det gäller exempelvis brandman och rådman. På samma sätt finns några yrkesbeteckningar som slutar på den feminina avledningen -ska, exempelvis barnmorska och tandsköterska. I dessa undantagsfall får yrkesbeteckningarna som slutar på -man respektive -ska stå för både män och kvinnor. Detta kan dock förändras, och utvecklingen kan gå ganska fort när ett könsneutralt alternativ väl får fäste.
Läs även:
Hur gör jag för att referera till personer utan att behöva ange kön?
Hur vet man om ett ord för en grupp människor är könsneutralt?
Fördjupning:
Avsnittet om könsneutralt språk i Språkrådet rekommenderar (2023), s. 45–58 (pdf).