Det kan stavas både lite grann och lite grand, men lite grann är vanligare.

Det här är ett vardagligt uttryck som betyder ’lite, en aning, en smula’. Det har sedan länge använts i talspråk och i ledigare skriftspråk. I regionalt talspråk har många ord som slutar på -nd förlorat sitt d som t.ex. hund och hand som även kan uttalas [hunn] och [hann]. Att grand blivit grann är därför naturligt. Formen grann har sedan också blivit skriftspråksform.

Det här uttrycket lite grand/lite grann är ett fast, stelnat uttryck. Typiskt för fasta uttryck är att kopplingen till grundorden med tiden kan bli mindre tydlig. Att detta skett med grann i lite grann framgår av att den vardagliga varianten lite granna finns. Däremot har formen grand behållits i det mer speciella uttrycket inte göra ett skapandes grand.