Den allmänna rekommendationen i Sverige är att följa det system vi har för translitterering av just ukrainska, för att avspegla ukrainskt uttal av person- och ortnamn. Så gör man redan idag i svenska medier och andra källor för så gott som samtliga ukrainska namn. Systemet liknar till stor del det vi har för att återge ryska, men det finns ett antal undantag (se litteraturhänvisningar nedan).

Till denna princip om att följa vårt ukrainska translittereringssystem har det funnits ett fåtal undantag med äldre rysk translitterering eller annan stavning som vi i Sverige hållit fast vid av tradition (den ukrainska translittereringsformen ges här inom parentes), inte minst Kiev (Kyjiv, från ukrainsk kyrilliska Київ), Odessa (Odesa), Tjernobyl (Tjornobyl) och Krim (Krym), men även landsnamnet Ukraina (Ukrajina).

Att vi håller fast vid etablerade namn eller svenska exonymer av utländska namn, alltså stavningar som anpassats till svenskan, som Bryssel (för Bruxelles eller Brussel) och Köpenhamn (København), är inte konstigt. Så ser det ut även i andra länder över hela världen. Och inget land har rätt att diktera hur andra länder ska återge ett ortnamn. Men ibland kan det uppstå politiska eller språkliga skäl som gör att man vill bryta den egna traditionen.

Mediespråksgruppen, en sammanslutning av språkansvariga på ett flertal svenska medieföretag, rekommenderar tills vidare (mars 2022) att hålla fast vid de äldre, etablerade formerna – som Kiev – och inte ändra under pågående rapportering från krisen och kriget i Ukraina, för att inte förvirra läsarna. Kiev kan också betraktas som ett slags svensk exonym idag (den ryska translittereringen av namnet på huvudstaden är numera Kijev, från rysk kyrilliska Киев). Ett ytterligare skäl att inte ändra är att det skulle kunna uppfattas som ett politiskt ställningstagande. Vissa medier har dock ändrat stavningarna just som en politisk markering. Något medieföretag kan även ha valt att följa engelsk translitterering, till exempel Kyiv och Chernobyl.

Man kan beroende på sammanhang och målgrupp alltså vilja följa vårt ukrainska system för ovanstående undantag, som Kyjiv, eller hålla fast vid de äldre formerna, som Kiev. Vår inställning är ändå att man av hänsyn till nämnda translittereringsstandard på sikt bör övergå konsekvent till de ukrainska formerna, särskilt som vi redan gör det för alla övriga ukrainska namn.  

Läs mer 

Utländska namn på svenska, utgiven av Europeiska unionens råd. Se särskilt s. 45, 75 och 105.

Svenska skrivregler, avsnitt 15.2 om translitterering av språk med kyrilliska tecken, inklusive ukrainska, ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska (pdf)

TT-språket om stavningen av ukrainska namn

Språktidningens poddavsnitt om valet mellan Kiev, Kyiv och Kyjiv

Engelska Wikipedia om etymologin till Kiev/Kyjiv

Dansk artikel från Köpenhamns universitetet om etymologin till Kiev/Kyjiv (Kyiv)

Lyssna på uttalet av Kiev/Kyjiv på Wikipedia respektive Forvo